Vill du hyra en folkdräkt?
Via Transtrands Hembygdsförening kan du hyra en Transtrandsdräkt till festliga tillfällen. Vi har två olika dräkter för uthyrning, vardagsdräkten och helgdagsdräkten. Kontakta hembygdsföreningen för mer information.
Transtrandsdräkten – vardagsdräkten
Dräktskicket i Lima och Transtrand
Dräktskicket i Lima och Transtrands socknar har varit blygsamt om man jämför med övriga Dalarna, det landskap som har flest och mest levande bruk av folkdräkter. Dräktgruppen i Lima och Transtrands hembygdsföreningar har återupptagit en äldre kvinnodräkt från 1800-talets första hälft, som var den vanliga söndagsdräkten. Det är resultatet av en lång process som påbörjades 1999 med att ta fram fakta, originalplagg, material, mönster, detaljer och sedan göra allt för hand så likt originalet som möjligt. Tillsammans med de övriga kvinno- och herrdräkterna vill dräktgruppen att Lima och Transtrand ska få en värdig plats på Dalarnas rika dräktkarta. Det är även en dokumentation av det kvinnliga kulturarvet i bygden.
Hätta för ogift kvinna att användas tillsammans med högtidsdräkten
Kyrkliga högtider
De kyrkliga högtiderna styrde över dräktbruket och det var viktigt att klä sig rätt. Varje socken hade egna varianter av klädkoder för att visa civilstånd, status och sedlighet. Den sociala kontrollen, restriktiv acceptans för nyheter och utomstående beundrande betraktare har bidragit till att dräkterna har bevarats och brukats. Folkdräkterna används numera vid personliga högtider, midsommarfirande och andra festligheter. Det är även vanligt vid dop, examen, bröllop, representation och värdskap, både nationellt och internationellt. Kranskullan och kransmasen använder Mora- och Transtrandsdräkten under Vasaloppsveckan och resten av årets uppdrag.
Högtidsdräkt – svart kjol, rött eller svart liv (väst), röda strumpor, vit magd (förkläde).
Mode och influenser
Äldre dräkter räknas fram till 1800-talets slut, då alla textilier var handgjorda. Industrialiseringen innebar nya möjligheter med köpestyger i andra kvaliteter. Då lades de gamla plaggen bort. Männen var först att ta till sig de nya influenserna och modet. Liknande tendenser ser man i andra kulturer. Under nationalromantiken i början av 1900-talet dokumenterades och samlades dräkter och andra föremål in från allmogen till museerna runt om i landet. Det har man sedan kunnat använda för att hämta kunskap. Det var också en tid då man återupptog dräktbruket genom att rekonstruera och skapa nya dräkter. Det har varit samma dräktbruk i Lima och Transtrand socken, men det finns mycket mer bevarat i Lima vilket var naturligt eftersom det bodde fler människor där. I Transtrand upphörde det levande dräktskicket tidigare än i Lima. Den manliga dräkten lades bort omkring 1830 för att återupptas igen 1947 av spelmännen i Transtrands spelmanslag vid invigningen av Olnispagården.
Dräktgruppen har arbetat med att ta fram den vanliga söndagsdräkten som den såg ut under 1800-talets första hälft.
Mansdräkt Lima/Transtrand
Källor och litteratur
- ”Dräktskick” Lisbeth Holmström och Gunnel Sörhuus-Berger.
- Särtryck ur Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. (Särtrycket finns att köpa av Dräktgruppen).
- Dräkt & textil i Dalarnas museum av Kerstin Ankaret.
- Nordiska Museets textila samlingar, foto och dräktakvarell av Per Södermark, utförd 1850, som visar en kvinna med vanlig söndagsdräkt.
- Dalarnas Museum.
- Skansen Klädkammare.
- Lima Hembygdsförening.
- Transtrands Hembygdsförening.
- Privata textilier, Lima.
- Foto Albins. Modeller från Transtrands Hembygdsförening.
- Publicerat i Magasin Sälen sommaren 2010.
Variant av väska (kjolsäck)